Livet springer....
...Ja, nu är det verkligen igång på riktigt som jag konstaterade för ett par dagar sedan. Föräldramöte, engagemang i handbolls helger, träningar, middagar, inköp, arbete och mindre tid....
Men det är ju precis som det brukar och förmodligen ska vara också. Känner ändå STOR skillnad mot förr när jag dessutom arbetade betydligt mer. Nu hinner jag skjutsa till en träning som börjar kl 17, det var ju en omöjlighet tidigare.
Har hunnit ta en lång lunch med L-potta med ett par, tre, fyra glas vin och snack om högt och lågt och sen bilen till härliga Furulunds vänner på mera prat, god mat och vin.
En söndag med lite jobb men med tanke på att det är första gången på 8 månader jag behövt arbeta ikapp så är det verkligen inget att klaga över.
I natt har jag sovit sen kl 2400 till 0600 utan märkbara avbrott- jag tror inte det har hänt på väääldigt lång tid och det kändes nästan lite märkligt....har också kännt mig mycket bättre både mentalt och kroppsligt än förra veckan. Kan det vara att den nya lilla spiralen har gjort mig gott?? Bra känns det i alla fall.
Igår var vi på serie premiär i handboll - och min kära älskling fick en vinst - fast vi känner motståndarsidan så rent egoistiskt kändes det som en mkt bra start.
Ikväll är det äntligen date.....den har försvunnit ett tag av en massa mer eller mindre förklarliga skäl men NU ska den vara tillbaka för att stanna. Ser väldigt mkt fram emot det....prata om allt möjligt och ingenting.
Kram, vi ses
Men det är ju precis som det brukar och förmodligen ska vara också. Känner ändå STOR skillnad mot förr när jag dessutom arbetade betydligt mer. Nu hinner jag skjutsa till en träning som börjar kl 17, det var ju en omöjlighet tidigare.
Har hunnit ta en lång lunch med L-potta med ett par, tre, fyra glas vin och snack om högt och lågt och sen bilen till härliga Furulunds vänner på mera prat, god mat och vin.
En söndag med lite jobb men med tanke på att det är första gången på 8 månader jag behövt arbeta ikapp så är det verkligen inget att klaga över.
I natt har jag sovit sen kl 2400 till 0600 utan märkbara avbrott- jag tror inte det har hänt på väääldigt lång tid och det kändes nästan lite märkligt....har också kännt mig mycket bättre både mentalt och kroppsligt än förra veckan. Kan det vara att den nya lilla spiralen har gjort mig gott?? Bra känns det i alla fall.
Igår var vi på serie premiär i handboll - och min kära älskling fick en vinst - fast vi känner motståndarsidan så rent egoistiskt kändes det som en mkt bra start.
Ikväll är det äntligen date.....den har försvunnit ett tag av en massa mer eller mindre förklarliga skäl men NU ska den vara tillbaka för att stanna. Ser väldigt mkt fram emot det....prata om allt möjligt och ingenting.
Kram, vi ses
Frisk men ändå inte.....
..är ett konstigt tillstånd! Har kännt mig febrig och svettig på morgonen och kvällarna. Kännt mig halvtaskig i kroppen men det bryter inte ut. Nu har jag haft en otrolig huvudvärk, i gränsen till migrän.
Har kunnat arbeta som vanligt och fungerat som vanligt men inte kännt mig 100. Lite ledsen imellanåt men ändå inget att vara ledsen för....konstigt.
Började fundera på om man kan komma in i ett visst kvinnostadie när man är 38..?? Var hos en faktiskt ganska charmig gynekolog: en långhårig gråhårig inflyttad stockholmare som skojade om det mesta men kunde konstatera att Nej något klimakterie har du inte kommit i.....det var väl ändå för skönt, kändes liksom lite för tidigt..eller??
Vädret har enligt mig varit super, fina höstdagar, inte speciellt kallt, jag har inte behövt börja med strumpor än och tänker inte göra på ett bra tag - jag hatar strumpor!!
Varför, vissa dagar blir jag lite orolig men förmodligen inte tillräckligt för att söka vidare men jag får väl gå och göra en liten besiktning, ta lite prover och se.....
Har inte heller tagit mig för att skriva dagbok, kanske för att livet rullar på och jag blir alltid lika förvånad över hur mycket vi har att göra, förtränger liksom den biten över sommaren. Nu har skola, aktiviteter och P´s handboll dragit igång ordentligt och det känns. Kanske är det den fria sommaren jag längtar efter!!
Kram, vi ses snart igen!!
Har kunnat arbeta som vanligt och fungerat som vanligt men inte kännt mig 100. Lite ledsen imellanåt men ändå inget att vara ledsen för....konstigt.
Började fundera på om man kan komma in i ett visst kvinnostadie när man är 38..?? Var hos en faktiskt ganska charmig gynekolog: en långhårig gråhårig inflyttad stockholmare som skojade om det mesta men kunde konstatera att Nej något klimakterie har du inte kommit i.....det var väl ändå för skönt, kändes liksom lite för tidigt..eller??
Vädret har enligt mig varit super, fina höstdagar, inte speciellt kallt, jag har inte behövt börja med strumpor än och tänker inte göra på ett bra tag - jag hatar strumpor!!
Varför, vissa dagar blir jag lite orolig men förmodligen inte tillräckligt för att söka vidare men jag får väl gå och göra en liten besiktning, ta lite prover och se.....
Har inte heller tagit mig för att skriva dagbok, kanske för att livet rullar på och jag blir alltid lika förvånad över hur mycket vi har att göra, förtränger liksom den biten över sommaren. Nu har skola, aktiviteter och P´s handboll dragit igång ordentligt och det känns. Kanske är det den fria sommaren jag längtar efter!!
Kram, vi ses snart igen!!