Roadtrip och gamla minnen....

Ja, det blev en liten trip till stockholm. Tiden gick fort med tidningar/böcker och en chaufför.

Som omväxling när P och jag är på helgmys så lekte vi turister, nej inte med karta och kamera men hann med lite sevärdheter för C´s skull. Han har precis läst om Vasa i skolan så då blev det en tur till Vasamuseet bland annat.

Vi åt och drack gott och njöt, njöt av att vara lediga och njöt av att inte ha något speciellt planerat. Fyra dagar går dock fort och vips så var vi hemma igen.

Vad jag är mkt mer positiv till nu än tidigare är att i framtiden kunna ta en biltrip och göra små stopp i Europa - med chaufför!!
Det är klart att det är skillnad när C har HELA baksätet för sig själv än om 3 underbara fantastiska barn ska samsas....vi får väl se , inte i år i alla fall. (två av de fantastiska barnen höll dessutom på att misshandla varandra verbalt under de 8 timmar de hade ensamma innan I skulle iväg, men det löste sig)

Idag när jag varit på ett möte i Malmö så gick jag inom good old Hilton, Triangeln- fyllt med gamla minnen - ja de är inte så långt borta en si så där 2 år sedan men otroligt roligt att träffa och kramas igen. Abstinens - kanske!!

När jag kom in träffade jag på L och vi frågade som vanligt hur det var med varandra och när L sa att hon läste om mina dagar här, kändes det super skumt!! Hon kan hålla sig ajour med vad jag gör men jag har inte haft någon aning vad hon gjort....men har man bjudit in till sin dagbok så har man...

Den arbetsplatsen kommer alltid vara väldigt speciell och jag blir lika glad när jag hör något positivt som ledsen när jag hör något som inte riktigt är som det borde - skillnaden nu är ju att jag inte kan påverka det ett dugg - sånt är livet!!

Vi har hunnit köpa ett rejält tält att kunna slå upp i trädgården - till E´s födelsedag ser det ut som vi blir en 40 så det hade ju varit skönt att kunna garantera trädgårds middag!
C har hämtat en lånebas som han ska ha på de privatlektioner som P har anmält honom till. Jag tror att där finns en viss känsla av ledsamhet hos P att han inte kan spela något instrument eller att ingen uppmuntrade honom till det när han ville - så det är klart att lillgrabben ska spela bas, nej vi lever inte genom våra barn ha ha:-)

Kram, vi ses

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0